Fantomen?

Nu har jag stigit upp klockan sex i en vecka och faktiskt är det lite, lite lättare att ta sig upp nu. Med det menar jag att det inte är någon risk att jag försover mig för kroppen har vant sig lite vid att den ska stiga upp. Däremot har jag gått omkring som en vandrande vålnad den senaste veckan för även om jag är jättetrött på dagen är jag oförskämt pigg på kvällen och somnar således inte i rimlig tid. Jag hoppas att den biten ska fixa sig under vecka två för de mörka ringarna under ögonen har börjat se obehagliga ut.