En bra sak med att bli morgonpigg är att jag inte ständigt kommer att se misshandlad ut. Mitt balanssinne lämnar ganska mycket att önska i vanliga fall och när jag är nyväckt är det som om någon satt på mig en ögonbindel, snurrat mig tio varv och sedan slängt in mig i en hinderbana. Med andra ord har jag alltid minst fyra-fem blåmärken som jag inte riktigt vet varifrån de kommer. Och även om jag gillar ett mysterium lika mycket som the next guy klarar jag mig faktiskt utan just det här.
Och nej, det är inte mitt blåmärke på bilden men visst är det magnifikt!
Och nej, det är inte mitt blåmärke på bilden men visst är det magnifikt!
2 kommentarer:
Jag har samma problem med morgonkoordinationen. När jag sen ser blåmärkena brukar jag alltid tro att jag har leukemi för en kort sekund.
också samma problem, men det finns en salva som man kan ta och då försvinner märket ganska fort, hmm minns inte vad det heter nu, men fråga på Apoteket
Skicka en kommentar