fredag 18 januari 2008

Doftminne


Jag har börjat promenera hem från jobbet istället för att ta bussen, både för att spara pengar och för att ge illusionen av att jag är en gnutta hälsosam. Idag gick jag förbi en lång bilkö och kände en välbekant och tillfredsställande doft. När jag var liten och försvunnen var det alltid extremt lätt att hitta mig för jag stod alltid bakom närmsta tomgångskörande bil och andades in avgaserna. Jag älskar doften av bilavgaser! Om någon skulle tillverka doftljus som luktar så skulle jag genast beställa en hel låda.

Nu för tiden vet jag givetvis att det inte är bra att stå på alla fyra bakom en bil som har motorn igång men när jag var liten såg jag det som höjden av lycka. Undrar om detta på något vis kan kopplas till det faktum att jag som vuxen inte kan fokusera på någonting i mer än två minuter åt gången.

4 kommentarer:

Per Penning sa...

Hoho! Avgaser! Själv älskade jag doften av bensin som liten, stod och snusade över pappa när han tankade bilen. Jag har för mig att inte heller det är så nyttigt?

Miss Millionairess sa...

Ja bensin kan jag forsta, men avgaser?

Du borde flytta till London och stalla dig nere vid Marylebone Road, det skulle nog vara hojden av lycka for dig...;-)

Miss Millionairess sa...

I och for sig kanske man inte ska basera ett beslut om en utlandsflytt enbart pa hur det nya landet luktar forstas.

Poor me sa...

Per Penning: Haha jag gissar att det inte är helt hälsosamt att sniffa besin...

Miss Millionairess: Det låter lovande med alla avgaser, men kanske ska man tänka lite längre än så innan man flyttar. :) Å andra sidan gillar jag inte att åka till Danmark av den anledningen att det luktar illa där...